Tentor alltså. Först pluggar man tills man dör och sedan känner man sig som död i en vecka efteråt. Nästan i alla fall. Fast om jag vore död så skulle jag ju inte vara så trött.

Jag kommer ihåg första tentan jag gjorde (sådan ångest, sådan ångest). Det kändes som att den gick skit (men det gjorde den inte) och jag hade svårt att fokusera på något alls i en vecka efteråt. Så trött var jag. Jag gjorde ett tappert försök att promenera en sväng i skogen men gav upp och gick hem när jag märkte att jag inte ens kunde fokusera blicken.

Nu ett år senare är jag fylld av visdom, erfarenhet och förbättrad studieteknik (hoppas kan man ju alltid) och inte alls lika trött. Men istället för att sitta och fundera på livets mysterier i bussen på vägen hem från skolan som jag brukar göra stensover jag istället. En timma i sträck, EN TIMMA, varje dag. Detta av personen som hatar att sova på dagen.

Förhoppningsvis är jag mitt vanliga jag inom en vecka.

Jag funderar fortfarande på den där tårtkastningen. Det finns en fråga jag inte har fått svar på. Jag skulle bra gärna vilja veta om tårtan var köpt eller hemmagjord. Att köpa tårta är dyrt. Vem lägger 200 kr på en tårta som man ska kasta i ansiktet på nån? Men vem ställer sig åh andra sidan och omsorgsfullt gräddar sockerkaksbottnar, vispar grädde och breder ut hallonsylt för att sedan slänga allt ihop på en idiot? Nej, den var nog köpt än då. Eller var det en fuskversion bestående av enbart sockerkaka och grädde? Största möjliga effekt med minsta möjliga ansträngning. Så många frågor, så få svar.

Ja, Ingen kan ju ha missat att Jimmie Åkersson fått en tårta i ansiktet. Skitkul. Jag kan inte säga annat än att jag och tårt-damen verkar ha lite lika åsikter.  Och samma humor.

Jimmie Åkersson själv verkar inte lika Happy. Nu har han dessutom ställt sig i media och påstått att tårtkastning är ett hot mot demokratin. Att dylika incidenter gör att politiker inte vågar närma sig och ta personlig kontakt med människor.

Jag kan fatta att det inte är så kul att få en tårta i ansiktet så där mitt bland folk. Lite pinsamt sådär. Men ett hot mot demokratin? Nu överdriver vi väll ändå. Jag skulle säga att tårtkastningsincidenten är ett tecken på att demokratin fungerar.  Jag tänker mig följande scenario: En kvinna är mycket upprörd över SD. Hon manifesterar sin ståndpunkt genom att rösta på annat parti i riksdagsvalet, argumentera emot dem i diverse debatter med bekanta, delta i någon demonstration och kanske skriva någon debatt artikel. Men hon känner sig ändå inte helt nöjd. Hon vill göra någonting mer. Tillslut kommer hon på det. Hon ska kasta en tårta i ansiktet på honom!  

Hade damen i fråga varit mindre demokratiskt lagd hade hon och övriga tårtkastare i landet förmodligen kasat handgranater istället. Eller skickat hotbrev. Kanske hade man rakt av struntat i demonstrationerna och debatterna vid köksbordet och gått direkt på bilbomben. Näääh, Åkersson har fel. Tårtkastningen är ett tecken på en fungerande demokrati, inget annat.