Vi ignorerar att jag inte har skrivit här på månader och fortsätter bara som om ingenting har hänt.

Melodifestivalen igår alltså. Stor dramatik i efterhand. Tafsningen på Nour. Tydligen inte okej.

Lady Dahmer är en av dem som skrivit ett kritiskt inlägg. På en nivå håller jag närmast helt med henne. Den sketchen var både onödig, bakåtsträvande, osmaklig och med ett föga genomtänkt budskap och inte alls rolig. Ändå känns kritiken... inte överdriven eller obefogad kanske, men orättvis.

Ja, burskapet som signalerades ut var att det är fritt att ta på kvinnor som man vill (och att inte kvinnor bryr sig så mycket om det) liksom att män ”tar chansen” så fort de får den. Men samtidigt får man inte glömma att Nour var med på det, tydligen var det hennes idé. Det var inte fråga om någon typ av övergrepp eller oönskat närmande. Björn gick inte över någon gräns för det acceptabla. Nour måste i sitt jobb ha rätt att sätta upp de gränser för sig själv som hon behagar. Återigen har vi hamnat i en situation då folk kritiserar en kvinna för vad hon gör med sig själv och sin kropp.

Jag skulle istället vilja slå ett slag för det som var bra med årets mellanakt. Ryssland och OS fick sig en sällan skådad känga. Jag såg både regnbågs -flaggor och ”homofobisk” pulkaåkning. Sant visserligen att tävlingen har en tradition av att slå starkt för homosexuellas rättigheter. Men det gör inte manifestationen på något sätt mindre viktig. Det är knappast omöjligt att tänka sig att kritiken mot OS och Ryssland kommer att dämpas på grund av glädjeyran kring många medaljer och Sveriges ”rekord- OS”.

Ett annat plus var klädbytarinslaget i början. Jag har hört kritiska röster kring detta med. Man tycker det är ”billig” humor som snarare förlöjligar än bekräftar könsöverskridande uttryck och att det resulterar i att färre vågar leva så. Och ja, återigen kan jag förstå hur man resonerar. Men jag tänker istället tvärt om: genom att skämta om könsöverskridande uttryck så normaliserar man dem och gör att de framstår som mer normala, vanliga och självklara (vilket jag tycker är kärnan i kritiken mot tafs-inslaget: genom att skämta om det visar man att det är okej).

Så ett minus och två plus. Resultat: ett plus. Godkänt.